Mannen och kvinnan i Lennart Hjulströms film är besvärliga och djupt humoristiska människor - hon ibland så till den grad att hon drivs till förtvivlan och vårdinrättningar, han ibland så till den grad att han inte har riktigt klart för sig vem han vill dansa med.

De älskar varandra. Solen skiner. Barnen är brådmogna och underbara och besvärliga. Och döden skiljer dem åt. RUSAR I HANS FAMN är en film om förlust, det är också en film om den goda barnsligheten. Det är en film som sätter nyckeln i startmotorn och båten i sjön och byråkraten på plats.

 

Bara den som älskar livet kan bli så här förbannad över att det går åt helvete. Bara den som har Lennart Hjulströms blick för det egenartade i det banala kan så suveränt sammanfatta en handfull människors öden i Dalarna, att de bokstavligt talat lever upp till ett Shakespearecitat. Jag rusar i hans famn och hela filmen tar emot mig.  -Kristina Lugn

De är en lycklig familj i en svensk småstad. Monica är stark och egensinnig. Tore är okuvlig och varm. De har två barn; Lena och Klas. De älskar varandra. När hon förlorar honom kastas hon in i en karusell av sorg och lyckliga minnen. Rusar i hans famn berättar om deras kärlek. Om deras strider. Om Tores kamp för bygdens livsmöjligheter. Och om familjens envishet att fortsätta leva i den svenska vardagen. Ur saknaden växer styrkan att leva vidare.

​

Efter en rad succéer på teatrar över hela Sverige gör Lennart Hjulström film igen. Utifrån Yvonne Grönings bok Kärleks pris har Lennart Hjulström skrivit manus och regisserat denna ömsinta film.